Skriker någon "Shark!, shark!" när jag badar i sommar så spyr jag lite och stryper en känguru bebis"
För drygt 3 veckor sedan satt vi och planerade vart sommarens stora fest skulle hålla hus, midsommar. Jag röstade för Donsö, guldklimpen i skärgården, grädden i moset och indigon i jeansen. När klockan slår midsommar och vädret säger regn så firar många av mina västkust vänner 1 års jubileum. Inte på guldklimpen i skärgården utan i Uddevalla, Tigerns hem (Jag syftar på märket, David, du är ett blötdjur). Det gör lite ont att lämna Göteborg nu.
Den helg som varit och gått har jag spenderat i Ronneby, hos mina föräldrar och gamla vänner. Trogna hjältar som står kvar sin grund. Som frågar sig hur man lämnar något man älskar, samtidigt som de vill packa väskan och lämna allt och alla. Det var inte längesen jag själv stod och var bitter över att McDonalds la ner och sjöng på Shoreline med Broder Daniel. Fast jag tyckte versionen med Anna Ternheim var bättre. Det gör inte ont att lämna Ronneby nu.
Imorgon 09:00 flyger jag men jag lämnar Blekinge idag. Med mig har jag väskan som inte är packad, Le Murrs bok som gör mig trygg. Jag har Bon Iver i lurarna, Göteborg i hjärtat och Sydney i blicken.