Ny butik har invigning i stan.
Hälsa, skakar hand, kramar och high five:a folk som du förra gången såg på den andra invigningen. Ni ses aldrig annars. Ibland springer ni på varandra på stan. Hon/han på Magasinsgatan, påväg till en flaggskepps butik eller för att komma i först i kön till H&M´s nya kändis kollektion, du påväg för att äta den där grymma hamburgaren och träffa andralång gatan tjejerna med hjärtat av på mitten.
- Hej hur är det?
- Jo, det är bra. Själv då?
- Tack det är bra.
Det är allt ni hinner säga sen är ni borta från varandra. På flera olika sätt.
Igår var jag på en invigning av en creddig butik. "Det som finns i Stockholm finns här" hörde jag. Fullproppat av snygga människor. Killar med en liten upprullad mössa, perfekt groomat skägg, jeansskjorta (trend) och jeans instoppad i kängor. Tjejerna var så snygga att jag inte vågade titta på dem utan att bli svettig och nervös. Jaha, vad har butiken för märken? tänkte jag och sträckte på nacken för se igenom den mängd människor som vars största dröm är att fastna framför Scott Schumans lins. Med all rätt. De hade varit "fab". Jag såg inget märke som var mig bekant. Jag frågade. I svar fick jag ett namn som jag inte kunde uttala men jag nickade på huvudet och försökte se lika exalterad som den jag frågade. Jag hittade ett bord med Edwin jeans där jag ställde mig. Ensam. Bordet med märket som lät franskt var välbesökt. Där står en kille med "Dolce&Gabbana Vintage" trycket över hela ryggen. Han pratar med en toksnygg tjej som pillar sig nervöst i håret. Hon är nervös över att killen tycker hans skjorta är snygg på riktigt... Eller?
Jag blev full, gick till McDonalds. Butiken hade efterfest på ett ställe på Magasinsgatan. Snittar och rosé i fina glas bjöds det på. Jag hamnade i Majorna, åt våfflor och levde livet.
Ikväll är det dags igen. Ny butik och ny öl. Samma människor.
