Inatt ska jag springa på Göteborgs slummigaste gator. Kullerstenar så långt ögat kan se. Solen på väg upp i ryggen. Ska springa längs en älv som är så lång. Likt morgontimman slår över Göteborg ska jag väcka folket med glädjeskrik. Ett glädjeskrik som kommer eka på de tomma gatorna, Magasinsgatan, Östra hamn, Kungsgatan och ända bort till Korsvägen. Folk kommer kolla ut fönstrena, vad händer? De kommer se mig och mina kamrater. Omfamnade, "ska vi ta dem? jaa!". Vi visar fingret till alla och springer där fort ifrån. In till närmsta bagare, ta det vi behöver. Lite mat och kärlek är allt vi behöver. Vi intar tunnlen till Centralstationen. Ställer oss likt trubadurerna i The Eagles. Sjunger för det trötta och stressiga folket som ska med 05:40 tåget. De ler mot oss och vi skrattar tillbaka. Tanten med flöjten kommer. Hon säger att det är hennes plats. Vi säger att sötebröds dagarna är över och att det är en ny sheriff i stan, att hon får ställa sig vid Feskekyrkan.
Vi sjunger Free Fallin´ i tunnlen som ger en fin akustik till våra torra och törstiga stämmor.